För något år sedan så fick jag diagnosen hjärtsvikt. Efter att ha reflekterat lite över diagnosen och hämtat ut alla mediciner som jag nu skulle äta, så kom jag fram till att det här var en utmärkt motivation för att gå ner i vikt och komma i lite bättre fysiskt skick. Man hade hittat plack i ett kranskärl som hade åtgärdats med ballong och stent. Hjärtats funktion hade påverkats av situationen så att pumpförmågan nu låg strax under den gräns som sjukvården satt för svikt. Hjärtat har en dålig förmåga till självreparation så det här är ett kroniskt tillstånd, läste jag mig till.

Okej, då fick det vara så. Men sjuk kände jag mig ju inte. Sjukligt fet, visserligen, och rätt dålig kondis hade jag helt klart. Men jag klarade trots allt av att spela en runda golf utan större problem, så det fanns kanske något hopp. Det jag ursprungligen sökte för var ju inte uppenbart hjärtrelaterat utan en väldigt besvärande och ihållande rethosta som inte gick att få bukt på. Det tog mer än ett år av olika undersökningar av lungor, magsäck, svalg och andningsvägar innan en klipsk läkare på Stenhamra hälsocentral upptäckte att jag hade lite ödem på underbenen. Han lade ihop det med hostan och skickade mig till Ersta hjärtmottagning för utredning. Bägge symptomen samtidigt kan nämligen indikera svikt. Och hans misstanke visade sig ju vara välgrundad. Iulian Oprea heter han. Tack Iulian!

Jag fick så småningom komma till en fysioterapeut som gav mig ett träningsprogram efter att vi gjort lite tester och kommit fram till aktuell fysisk status. Jag började träna en timme tre dagar i veckan och har gjort så sen dess. I början gick det ju rätt tungt, men efterhand så har kapaciteten ökat och jag har kunnat öka belastningen.

Sen var det ju det här med käket. Det var ganska naturligt för mig att välja en ketogen diet som grundmetod. Jag har rätt hyfsad koll på vad som händer i kroppen och vad man kan käka eller inte. I princip är det ju hård begränsning av allt som innehåller kolhydrater. Det vill säga alla spannmålsprodukter som bröd, ris och pasta och rotfrukter som potatis, kålrötter, morot och sånt. Och såklart inget godis, socker eller sånt som innehåller den typen av sockerarter som kroppen kan tillverka glukos av i någon betydande omfattning. Bestämde mig för att hålla mig till en budget på 30-50 gram kolhydrater per dag.

Till saken hör ju också att ett av mina läkemedel för hjärtsvikten heter Jardiance. Det är en medicin som verkar på samma funktion i njurarna som den mer beryktade släktingen Ozempic. De använder var sin metod för att blockera njurarnas återförande av glukos till blodomloppet. Och, ja, den här medicinen är också ursprungligen framtagen för användning av patienter med typ 2 diabetes. Den är inte riktigt lika effektiv som Ozempic men kan å andra sidan tas i pillerform och kostar inte riktigt lika mycket även om den här också är rätt dyr. Men att jag äter den här medicinen gör ju att just en ketogen diet får en extra boost. Samtidigt så gäller det också att inte sänka kolhydratintaget för extremt för att undvika en inte helt obefintlig risk för ketoacidos.

Jag ska skriva några fler inlägg om hur jag äter och lite recept och sånt. Så häng med om du är intresserad!

Jo, det funkar alltså rätt bra. Hostan som jag ursprungligen sökte för är helt väck. Jag kan börja sjunga lite igen, vilket inte funkade under den tiden som hostan dominerade tillvaron. C:a 25 kg fett har försvunnit jämfört med när jag var som störst. Säkert 3 kg vatten också, men det räknar jag inte. Det finns dock en hel del kvar att ta. Men med en snittfart på nedgången som ligger kring 2 kg i månaden så hoppas ta mig ner till tvåsiffrigt nån gång kring årsskiftet eller strax efter.